Håkan i Svenska Kyrkan
Den kristna dagstidningen Dagen undrar hur de nya partiledarna skall kunna appellera till de religiösa väljarna i landet (http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=273658). Håkan Juholt var tidigt ute med sin hållning, genom att säga att han tror inte på Gud men han tror på Svenska kyrkan. De svenska frikyrkosamfunden lämnade han där hän.
Hur skall man tolka Juholts inställning. Den första delen av påståendet är okomplicerad, nämligen att han inte tror på Gud. Han är alltså inte själv religiös. När det gäller Svenska kyrkan, så är socialdemokraterna det parti som starkast håller kvar idén om kyrkovalen. De går i gammal god ordning till kyrkoval med sin gamla partibeteckning. Folkpartiet gick först ut med att inte deltaga som partiorganisation i kyrkovalet, efter det att kyrka skildes från staten vid millenniumskiftet. Nu finns de som (fisk) folkpartister i svenska kyrkan. Vänsterpartiet är inte heller med som parti, men finns som vänsterpartister i Svenska kyrkan (visk). Övriga politiska partier har sina ordinarie beteckningar (s), (m), (Kd) (Mp) (SD) (C). Sedan finns t.ex ett politiskt obundet parti (posk) och ett pensionärsparti (SPI) som deltager i valen plus en del andra.
Håkan Juholts uttalande att han älskar Svenska kyrkan speglar sig i att partiet vill agera aktivt i kyrkan, som under tiden före dess skiljande från staten. Det framhålls från (s), att kyrkan skall finnas till för alla på samma sätt som allemansrätten. Därför vill inte (s) ha en alltför starkt religiös kyrka, som stöter bort folk med påträngande förkunnelse, utan en serviceorganisation som finns där, när folk behöver den, men i övrigt inte försöker påverka människor i onödan. Markeringen mot frimicklarna (de fria trossamfunden) har historiskt varit viktigt för socialdemokraterna. Genom att vara aktiv med i kyrkoråd, kyrkofullmäktige och kyrkomötet kan Juholts partikamrater få vara med och styra Svenska kyrkan i en riktning, som gör att han kan älska kyrkan. Det gäller förstås att påverka inom ekonomin, att stötta kyrkan i moderniseringen av teologin t.ex i tolkningen av bibeln på ett modernt sätt (hbt-frågor t.ex.) och i att utforma gudstjänstordningen. Helst skulle nog Juholt vilja ha kyrkan inom sin egen partiorganisation. Det vore säkrast. Men det inser han nog är omöjligt.
De gamla broderskaparna, som skulle hålla en religiös aspekt på politiken levande i partiet har nyligen bytt namn till Socialdemokrater för Tro och Solidaritet. Namnet är så vidöppet att alla socialdemokrater inklusive Håkan Juholt kan utan vidare ansluta sig liksom muslimer, judar och buddister. Jag vill inte påstå att det är en strategi för att komma åt någon form av kontroll på invandrarkyrkor, men vem vet? Det kommer sannolikt inte att öka rekryteringen från aktivt kristna väljare men möjligen religiösa invandrare. Det kan ju vara en ambition att få in dem som röstande medborgare för (s).
Min tro är att få svenskar röstar efter sin religiösa övertygelse utom bland KD-väljarna. De flesta röstar efter politisk övertygelse med de vanliga kärnfrågorna som ekonomi, skola, vård och omsrog. Så de nya partiledarna behöver inte grubbla så mycket på att smöra samfundstrogna svenskar.
Blogginlägg i Tiden 