Lena Anderson har skrivit boken Egenmäktigt förfarande – en bok om kärlek. Det är en analys av tankarna i huvudet på den försmådda kvinnan Ester Nilsson. Hon har vid ett kort möte med konstnären Hugo Rask blivit drabbad av en oemotståndlig attraktion. Det sker då Ester håller en föreläsning om just Hugo Rask, där han själv är närvarande. Hennes känslor blir inte fullt ut besvarade. Han blir dock tillräckligt intresserad för att ge sparsamt bränsle till deras fortsatta kontakt. Boken är en berättelse om vad som händer i huvudet på den försmådda Ester. Det är alltså mindre hjärta och mer hjärna, vilket man kan förvänta av en intellektuell författare men analytisk skarp penna och journalist på DN.
Lena Andersson (LA) blev känd för en bredare allmänhet, när hon 2005 hade ett sommarprogram i SR P1. Hon, som medlem i Humanisterna, ägnade hela programmet åt att lansera Jesusgestalten som en typisk härskararketyp. I ett uppföljande möte i församlingshemmet i Svenska kyrkan i Huddinge, där jag var närvarande, berättade hon, att hon hade vuxit upp i gråsossemyllan utan någon beröring av en religiös kontext. Hon har dock utvecklat sitt intellektuella tänkande med skärpa i sina analyser, vilket hon kan använda sig av i sin framskjutna position på DN:s ledarsida För att förtydliga sin profil som intellektuell även i kärleksfrågor är hon en av författarna i en antologi, där 12 kvinnor motiverar, varför de inte vill skaffa barn (Ingens Mamma, Atlas).
Så, om livmoder och hjärta/smärta har liten plats hos Lena Andersson, så har hjärnan desto större utrymme. I sin prisade roman Egenmäktigt förfarande – en roman om kärlek analyserar LA vad som pågår i tänkandet relaterat i vad som händer mellan huvudpersonen Ester och Hugo Rask (HR). Om Hugo säger t.ex att vi kanske skall träffas och äta mat i veckan, så kastar inte Ester fram sin almanacka och ber honom om en tid för att boka in, utan hon funderar över vad det betyder att HR sa så, utan att bestämma en tid. Det måste ju finnas en viljeyttring i den riktningen, att de skall träffas, annars hade han inte sagt så, tänker Ester. Självklart måste det vara så, men när blir det? Hon väntar på sms eller en uppringning. När dagarna går tar hon oftast tag i processen och ringer själv upp.
Hon får då oftast ett ” javisst ja” svar, som om det var en nyhet. Han kan då å sin sida bli lite förlägen och kasta ur sig att, kom upp till mig på torsdag efter jobbet, så kan vi ta ett glas vin och sedan gå ut och äta. På detta sätt pågår tolkningar av ansiktsuttryck, trampande med fötterna vid avsked och uteblivna sms eller löften om att hon skall få följa med honom till hans sommarställe i Leksand. Ester vill få honom infångad och tar varje ny signal om att det nu är på gång med hull och hår. Problemet är att då stiger starka förväntningar åter upp inombords och ibland sliter det henne i stycken, då det visar sig inte hålla. HR följer dock processen dit hän att de förs samman till ett par gemensamma nattliga möten med kropparnas förening. För Ester betyder det att Hugo trängt sig in ett åtagande med förpliktelser. Han har trängt in i hennes kropp och vad betyder det för honom? Om ingenting, ja då blir det ett egenmäktigt förfarande.
Tankarna far runt i Esters huvud. Väninnorna varnar Ester, men vid varje ny positiv signal fylls hon av nya förhoppningar, även om det är hennes egen analys av en gest eller ett sms, där hans analys inte finns med. Det är klart att det saknas en dimension i denna roman, som har med berusande kärlek att göra, men det är väl det som är meningen. Det är det val LA har gjort. Språket ljuder inte av litterära omsvepande övertoner utan blir en sorts exakt kanslisvenska, säkert noga valt i varje situation.
I både samtalen och Esters enskilda analys blir det en hög intellektuell nivå baserad på beläsenhet och med en bred bildad referensram. Det finns också ett kyligt drag hos LA. Det kan kanske ha att göra med, att det är aningen lägre temperatur där uppe på toppen av kroppen. Som barnläkare skulle jag önska Ester en besvarad stor kärlek, som av bara farten leder till en graviditet som blir lyckosam, och hon får ett välskapt barn mot vilket det ur Esters bröst flödar en fullständigt villkorslös kärlek mot barnet i en omtumlande oxytocinstorm. Det är säkert många som känner igen sig i de situationer som målas upp. Det är kanske inte lika många, som springer iväg ut till pubar och danshak för att släcka sin hunger efter kärlek, efter att ha läst LA:s bok.
Blogginlägg i Tiden 