Med snabb leverans finns nu en fortsättning på Lena Anderssons bok Egenmäktigt förfarande från 2013. Den renderade henne ett Augustpris. Huvudpersonen är den samma, Ester Nilsson, en författare som skrivit sin första pjäs – Tresamhet – och den sätts upp i Västerås. På en kollationering i staden träffar hon den manliga skådespelaren Olof Sten och i Ester uppstår en fladdrande rörelse inombords, som hon inte kunde hejda. Det var blickars möte och hans röst, som berörde henne. Det är också hans tolkning av rollen hon gillar. Det blev igenkänning och kemiska utsöndringar. -Pjäsen handlade om en man fast i sitt äktenskap och han träffar en annan kvinna, men kan ändå inte lämna sin fru. Esters vibrationer lever ensidigt vidare i den nya boken. Hon hittar på en fråga att ställa till Sten, för en sista kontakt efter kollationeringen, innan hon vänder åter till Stockholm. I hennes hjärnceller och blodbanor härjar en längtan. Hemma på sin gata är hon redan djupt indragen i fantasifulla intimiteter med Olof Sten. Redan nästa dag skickar hon sitt senaste dikthäfte till hemadressen med en neutral hälsning. Liksom i boken Egenmäktigt förfarande och den ensidigt snabba förälskelsen till Hugo Rask sker här en kopiering av den processen. Som det beskrivs är det i Esters hjärna det plötsligt sprakar runt tankar som ger känslovibrationer och så är hon fast. Hjärtats värme är på något sätt frånvarande i Lena Anderssons kärleksintriger. Ester är en ivrig singel, som möter nya situationer fördomsfritt och tar situationer på sina egna meriter och tänder på vad hon ser i stunden. –Redan på en av de första träffarna går Ester rakt på sak och säger att hon ville dela sitt liv med honom. Hon ville undvika långdragna svårtolkade otydligheter som i Egenmäktigt förfarande och hade laddat upp för ett klart besked. Olofs svar blev helt logiskt: – Men du känner ju inte mig! Ester hör att det var ju sant, men hakar på med att hon nog snart känner honom bättre. Nästa möte blir på restaurang Blå porten på Djurgården i Stockholm och då har Olof Sten tänkt och kommer med sin tolkning med hjälp av den grekiska pygmalionmyten. Han som gjorde en skulptur och blev förälskad i skulpturen. Olof menade att Ester skrivit en mansroll i sin pjäs Tresamhet och Olofs utmärkta tolkning blev Ester förälskad i. Det är det som hänt och Olof bara gestaltar hennes favoritroll! Härmed har Olof Sten beskrivit hur hans person blivit indragen i något som saknar förankring i verklighen och att han inte vill bli insugen i Esters ensidiga tankekonstruktioner utan en djupare kärleksberöring. Olof är gift med sin Ebba och har nämnt henne flera gånger. Ester replikerar: – Så du tror inte att mina känslor har med dig att göra? Svaret blir: – Mycket lite. — Här tappar Ester aptiten och blir lite surmulen. Här borde också relationen tagit slut och Olofs känsla av att sakna en djupare dimension borde ha tagits på allvar och Ester borde ha känt sig avslöjad i sitt ytliga surfande och gott vidare i livet med en ny insikt om sig själv. En av väninnorna säger till Ester att lämna honom idag om du klarar det och öppna dig för någon som inte kan tänka sig att leva utan dig. Det var ju mitt i prick! Vi är då på sidan 30 i en roman på 367 sidor. — Icke så, utan Ester lyckas hålla kontakten vid liv och det börjar väcka det manliga blodomloppets hormoner till en lek mot ett äventyr, där kvinnor vet att de har god chans att lyckas. Den upprepning som sedan sker från Egenmäktigt förfarande med Esters analyser i hjärnan och tolkningar för att förstå blir långtråkigt och når aldrig in till kärlekens sanna väsen. Konsekvent övertolkar hon det Olof säger till sin egen drömbild och håller på så sätt liv i kontakten. Hon köper sig en bil och blir Olof Stens privatchaufför och älskarinna på hans turnéer landet runt, men får uppleva det svårsmälta att den gifte mannen har behov av att umgås med sin hustru på semestrarna. Ester är den intellektuella kvinnan som borde få en förälskelse besvarad med storm och av bara farten bli gravid och få ett barn. Drabbas av en oxytocinstorm i blodet och förändras av kärleken till ett barn. Efter det skulle jag vilja höra hur Ester beskriver livet och kärleken.
Blogginlägg i Tiden 