Rolandssången

Karl den Store år 742-814

Roland var med och krigade i Karl den stores armé. Kungen deltog dock inte

Den 9:e augusti har jag namnsdag och jag tillhör de som har en egen dag ensam. Jag har sedan ca 1,5 år haft det frankiska riddareposet Rolandssången liggande i en mycket god översättning av Leif Duprez och Gunnar Carlstedt (2010, Bonniers). Det skildrar slutet av 700-talet då Karl den store (742-814) var i norra Spanien och krigade mot morerna, de muslimska resterna av det krig som vanns av Karl Martell år 732 i Poitier i nuvarande mellersta Frankrike. och det hade redan då sats stopp för morernas försök att invadera i Europa. Men några rester fanns alltså kvar i Spanien. Karl den store inledde 778 en invasion i norra Spanien för att gardera sig mot muslimskt intrång över pyrinéeiska bergsmassivet in till nuvarande södra Frankrike. Det som hände under detta fälttåg ligger till grund för La Chanson de Roland (Rolandsången).

Karl den store kallas både kung och kejsare i Rolandssången även om kejsardömet utropades först år 800. Han genomför och vinner flera fältslag i norra Spanien och är nöjd med resultatet. Fortfarande handlar det om att den kristne kejsaren krigar mot muslimer. Kung Karl har direkt kontakt med ängeln Gabriel, som uppenbarar sig i hans drömmar och även ger direkta råd, när Karl är riktigt pressad. Under ett viktigt slagfält ber kung Karl Gud fördröja solens nedgång, då segern är så nära och hans bön blir uppfylld. Motståndarna vänder sig till Muhammed och Apollin, men river deras bilder, då det går dåligt för dem.  

Framgången för kung Karl vore inte möjlig utan slagkämpen greve Roland, som är den främste i den frankiske hären tillsammans med sin vapendragare Oliver. Roland är dotterson till kung Karl och har en styvfar som heter Ganelon, som blir den store förrädaren i den frankiska hären. När kung Karl känner att slaget är vunnet och bara har ett fäste kvar, nämligen Zaragoza, där kung Marsilje håller kvar ett rätt stort antal soldater, men han inser att det är en omöjlighet att slå kung Karl och greve Roland, så funderar Karl på en förlikning. Kung Karl skickar sin måg Ganelon till Marsilje, för att göra upp om ett slut på kriget. Det skulle gå ut på att Marsilje lät sig kristnas och döpas och i gengäld få vara vasall över Spanien. Nu förvränger Ganelon budskapet till Marsilje och säger att han skall få dela Spanien med greve Roland, utan vars insatser kung Karl hade stått sig slätt. Vidare säger Ganelon till Marsilje att greve Roland kommer att finnas i en mindre eftertrupp när kung Karl drar sig tillbaka från Spanien och utgör ett lätt byte för Marsilje i den så kallade Björnbärsdalen (Roncevaux).

Då Marsiljes armé är så mycket större blir det ett lätt byte, tror Ganelon. Kung Marsilje tänder på idén och så följer flera stora slag, där till slut först Oliver dör och sedan greve Roland blir kraftigt sårad och sedan dör. Kung Karl är djupt bedrövad och vänder åter in på slagfältet och det hela slutar med att kung Marsilje får nådastötet av kung Karl, trots att Marsilje  tagit emiren från Bagdad till hjälp med många tusen man. Förrädaren Ganelon kommer att  i en rättegång i kung Karls hemstad Aaschen dömas till en plågsam död. Greve Roland och Oliver tar Kung Karl med sig och lägger dem i vackra, vita sarkofager och placerar dem i helgedomen Saint-Romain i centrala Frankrike på väg hem till Aachen. Deras hjärtan har tagits ut och lagts i vita marmorskrin svepta i dyrbart sidentyg. 

 Vi vet att många krig i historien har haft sin drivkraft i religionen. Det har gällt kristna mot musliner ( på 600-700-talet), Korstågen härjade från 1000-talet och framåt. Det gällde krig mot folk som uppfattades som fientliga mot den västliga katolska kyrkan. Flera av dessa krig riktades mot östra medelhavet och syftade till att återerövra det Heliga landet från muslimerna. Korstågen förekom även inom Europa och bidrog till tyska rikets framväxt. Flera judeförföljelser sammanföll med korstågen. Religionskrigens epok framför andra i Europa var perioden från reformationen på 1500-talet  till westfaliska freden år 1648. Det handlade om kampen mellan lutheraner och katoliker, där svenske kungen Gustav II Adolf var inblandad. I moderna konflikter som de på Nordirland och Jugoslavien har religionen spelat en viktig roll som identitetsbevarande faktor.

 I Syrien har vi ett bestialiskt krig som drivs av djupa motsättningar mellan shia och sunni-muslimer. Stormakterna Kina, Ryssland och USA är redan perifert inblandade. Det skulle kunna bli en utveckling mot ett nytt världskrig. I Egypten och Tunisien för folken en kamp mot islamistiskt övertagande med införande av sharialagar. Kristendomen har de senaste seklerna alltmer vuxit ur rollen att med tvång göra utomstående till kristna. Olikheter mellan kristna nu handlar mer om vad som skall betonas i budskapet och hur det skall framföras. Det har skapat en stor flora av rörelser och samfund. Den interna teologiska striden har inte stärkt den kristna bilden utåt. Om första kristna församlingen sades det: se hur de älskar varandra. Det kanske vore något att återskapa.