Skolverket har kommit med ett PM, för att ge vägledning hur skolan skall hantera de flickor som av religiösa skäl bär heltackande slöja /sjal. Skolverket redogör grundligt för vad som gäller avseende mänskliga rättigheter och att kunna uttrycka sina religiösa grundvärderingar i det offentliga rummet.Skolverket är på sedvanligt svenskt byråkratiskt vis försiktig och vill inte stöta sig med någon. Man kan undra om det är ett uttryck för rädslan att få en fatwa uttalad över sig.
—
Skolverket menar att alla har enligt internationella konventioner rätt att i ord och klädsel uttrycka sin religiösa tro utan att utsättas för kränkning. Det är bra. Skolverket skriver om riktlinjer för heltäckande slöja/sjal. Man nämner inte niqab eller burka. Här kommer tydlig försiktighet till uttryck. Det blir läsarens uppgift att av PM:et förstå att skolverket inkluderar niqab och burka i begreppet heltäckande slöja. Därav måste man dra slutsatsen att det är tillåtet att bära burka i skolan med det undantag som skolverket nämner och lägger på lärarna att bedöma. Skolverket skriver:
—
”Det är lärarna som måste avgöra om klädsel väsentligt försvårar kontakten och samspelet mellan lärare och elev och därmed uppfyller kraven för att kunna förbjuda heltäckande slöja. Det kan finnas situationer där interaktionen mellan elever och mellan lärare är särskilt viktig”. Skolverket säger samtidigt att många situationer kan lösas med kompletterande frågor för att läraren skall förvissa sig om att eleven fattat situationen rätt, när kroppspåk och ansiktsmimik inte finns att tillgå.
—
Ser man detta i skenet av debatten att skolan inte bör ha skolavslutningar i svenska kyrkor eftersom det kränker elever av annan religiös uppfattning och barn med ateistisk uppfostran, så är skolverket inne på samma räddhågsna linje. Särskilt när verket inte tar ordet burka in i skrivelsen.
—
Man kan också ta det som en anpassning till verkligheten. Efter Svenska kyrkan är det muslimska samfundet det näst största religiösa samfundet i Sverige med sina ca 600 000 medlemmar. Det kräver respekt och skapar problem om vi gör livet svårt för dem.
—
Det finns en annan rädsla som delas av hela det offentliga Sverige, nämligen risken att kallas rasist. Sedan kyrkan och lutherdomen rensats ut och Sverige blivit det mest sekulariserade landet i världen, så har antirasismen och hbt-kollektivets rättigheter blivit de nya ledstjärnorna. Religioner har ju ofta status av att inte kunna få ifrågasättas och diskuteras. I Sverige råder sedan 60-talet en mediaskugga över allt som försöker problematisera invandrarnas ibland slingriga väg in i vårt samhälle. Den som gör det kallas rasist. Det är som att i 1700-talets Sverige bli anklagad för utomäktenskaplig sexuell förbindelse. Det är starkt befläckande för den anklagade. Styrkan i den rädhågsna antirasistiska kraften i Sverige har skapat det nya paritet Sverigedemokraterna (SD). Det som inte får diskuteras skyddas som en religion det leder till undertryckta tankar, som borde få luftas i fri och respektfull debatt.
—
Skolverkets fendrar runt texten hade inte behövts. Raka rör rensar luften och ger bättre möjlighet till debatt. Vi får se när den första flickan kommer med niqab eller burka till skolan vad som händer då.
Blogginlägg i Tiden 