Kampen mot extremism behöver större insikt i religiösa kontexter

Illustration: Magnus Bard – Stockholms stads strategi mot våldsbejakande extremism har beslutat att stötta ungdomar som kommer hem från ett deltagande i IS krigföring för etablerande av ett kalifat på landområden i Irak och Syrien. Dessa ungdomar skall få hjälp att skaffa jobb, bostad och vid behov vård. Ett likande beslut fattades av Örebro kommun, som har ett flertal somaliska ungdomar, som varit  nere i Irak och Syrien och krigat. En av  de som varit med i kriget  gav en lång intervju i SVT och redogjorde för sina tankar. Han var ingen som var förändringsbenägen, utan planerade att vända åter och skulle han dö i kriget, så var det ett martyrskap, som han såg fram emot.

 Signaler att ta hand om återvändande krigare från Islamiska staten har inte stått oemotsagda i media. Hanif Bali (m) skriver i Expressen den 21/5 att vi kommer att infinna oss i en situation där flyktingar flyr IS och hamnar i Sverige i arbetslöshet och fyr-hands boenden, medan IS krigarna får en gräddfil till bostäder och arbete. Andra ser det på annat sätt. En ledare i DN den 21/5 påvisade att problemet var komplicerat. Det kan se ut som att värna förövare, men drog slutsatsen, att resultatet att inte göra något var ännu värre. Det var att låta en återvändare få traska runt i samhället utan verktyg att förändras var knappast tilltalande.

Den 22/5 i DN skriver statsvetaren Marco Nilsson att jihadister är inte alltid terrorister och han menade, att det som saknas i dag är bidrag från samhällsvetare och beteendevetare för att skapa en mer nyanserad bild av ett komplext socialt fenomen.   I inget av dessa två inlägg i vår största tidning DN nämns nödvändigheten av att ta in religion psykologisk expertis. Det behöver inte vara så avancerat. Det räcker med personer, som har egen erfarenhet av strikt religiöst reglerade sammanhang.

De ungdomar som ger sig iväg till IS för att deltaga i kriget gör det inte i första steget för att de är arbetslösa eller misslyckats i skolan. Det gör det av religiösa skäl. De ser en möjlighet att få leva i en ren islamisk stat, där alla trackaserier de möter i Sverige inte finns och de kan följa profetens uppdrag till punkt och prickar. De traskar inte omkring i vårt samhälle utan verktyg. De har sin djupt förankrade tro att förlita sig på. Flickorna som åker till Irak och Syrien  blir kallade till att vara mödrar till barn, som växer upp till rättrogna muslimer och slipper också att få sina schalar avslitna. Detta är något stort och revolutionerande för dessa troende ungdomar. De låter sig inte omvändas, om de får en bostad, men tackar Allah för det och tar tacksamt emot vad de får.

Där kan cellgrupper bildas för rekrytering av nya krigare.  Om det sekulariserade Sverige inte förstår detta kommer man alltfortsatt att hugga i sten med alla sin ”kloka” åtgärder. Samhällsvetare och beteendevetare måste ta hjälp av religion psykologisk expertis. På vissa håll pågår verksamhet av imamer i moskéerna, där Korantexter analyseras, men resultaten har inte läckt ut i någon större omfattning.

Mona Sahlin som är regeringens samordnare för arbetet mot våldsbejakande extremism har påtalat  bristen på deltagande i debatten från muslimska ledare. Detta gör att den religionspsykologiska expertisen måste sökas utanför det muslimska samhället, vilket inte gör analysen sämre. Till Mona Sahlin: vidga kompetensen med personer som vet hur religionen fungerar i människors liv!

Girighetens pris – en utvidgad recension

Valeria Bruni Tedeschi som den desillusionerade lyxhustrun Carla Den italienska filmen Girighetens pris är regisserad av Paolo Virzi och bygger på en roman av Stephen Amidon med titeln ”Human Capital”  Den italienska titeln är ”Il Capitale Unamo” (det mänskliga kapitalet) Den gick upp på de svenska biograferna i april 2015 och är kvar endast på någon kvalitetsfilmsbiograf. Den fick 9 nomineringar i en italiensk prisutdelning och vann statyetter för bästa regi, bästa manliga huvudroll, bästa manus, bästa scenografi och bästa ljud. Den sändes till Oscarsgalan som Italiens bidrag till bästa utlänska film 2014, men fick där inget pris, men väl på flera andra ställen i världen. Girighetens pris fick en lysande recension i SvD av Jeanette Gentele och en usel recension i Expressen av Maria Brander och i varierat tonläge i de flesta stora tidningar. Då filmen inte går längre tar jag mig friheten att ge berättelsen här mer detaljrik än som brukligt vid en recension, då alla som valde att gå och se redan har sett den.

Efter flera dagar i maj månad med skrivandet av en vetenskaplig artikel blev hjärnan mosig och det behövdes ett break. Victoria biografen i Stockholm visar kvalitetsfilmer. På vinst och förlust hamnade jag på Girighetens pris utan att veta något eller tagit del av någon recension. Helt nollställd. Det var ett av de mindre visningslokalerna med 7-8 bänkrader kanske 10-12 platser per rad. Vi var 2 personer som såg filmen en månad efter att den gått upp i Stockholm. En bom träff?

Inledningen visar en servitör som åker cykel hem sent från jobbet och blir påkörd av en bil och omkommer. Bilföraren åker vidare utan att stanna. Sedan presenteras berättelsen i tre kapitel från olika personers vinklar. I första kapitlet presenteras Giovanni Bernaschi, som är en fondmäklare. Han har en Hedgefond, där han förutspår 40 procent  vinstuttag. Han har en son, Massimiliano,  som skall ta studenten. Han i sin tur har en flickvän, Serena; dotter till Dino som är bostadsmäklare och av klart lägre socialklass än Giovanni. Serenas far kommer för att hämta dottern med sin bil och presenterar sig för Giovanni som tittar på en tennismatch inne på den egna tomten. Dino får höra om Hedgefonden och blir ivrig och vill köpa in sig. Han har inte pengar nog, men med en vinstberäkning på 40% går han hem till sin gravida hustru och lägger fram förslaget. Han behöver låna 700 000 euro, vilket han gör och han lyser av förväntningar. 

En finanskris exploderar och efter någon månad sjunker värdet på fonden dramatiskt I det andra kapitlet möter vi Carla, Giovannis hustru. Hon är en f.d. skådespelare och gift in sig i det högre ståndet. Hon känner sig desillusionerad och hittar ett meningsfullt projekt i en uttjänt teaterlokal på orten där de bor och vill renovera och öppna den för allmänheten. Hon hittar en samverkanspartner och startar sitt projekt. Maken måste dock bidra med pengar och i det kärva krisläget kan det bli svårt. Serena finner inte det hon söker i Massimiliano utan möter Lucas i en mer levande kärleksrelation. Hon håller det hemligt. På detta sätt möter den kyliga börs- och fondvärlden människor av kött och blod. De söker mjukare livsnära värden bortom ett liv som endast värderas i pengar.

 I tredje kapitlet återkommer smitolyckan, som rullas upp och Massimiliano blir misstänkt för att ha kört berusad hem från studentfesten. Serena vet hur det ligger till. Lucas kör hem Giovannis stora bil som Massimiliano hade och Serena tar hem honom i sin egen bil. Serena försöker skydda sin kärlek Lucas, men hennes pappa Dino ser i hennes öppna dator en text som avslöjar allt. Det blir Dinos trumkort till Carla med vilket han kan rädda hennes son från all anklagelse.

Det har dock ett pris som motsvarar vad han förlorat på sin satsning i Hedgefonden. Hon har inget val och fixar fram pengarna med ränta på 40%. Han kräver också en kyss av henne. Berättelsen har en stegrad suggestiv kraft och spänningen ökar allteftersom manuset öppnar sig. Klyftan mellan människor som söker vinstmaximeringar i pengar och de som vill nå sina djupare mänskliga känsloskit blir så stark att den hänger kvar när  vi två går därifrån och även dagen efter. Varför blev det ingen film för den svenska publiken. Ett dåligt tecken som oroar. Har vi tappat kontakten med det som livet borde handla om?   

Världsamfundet har tappat greppet

Samtiden utrikes 

Vi ser nu en stor ström av flyktingar på väg i huvudsak från Syrien där ett inbördeskrig bryter ner landet och dödar många civila. Det är landets regering och president Assad som  står för det mesta dödandet långt före IS krigföring i landet. Enda sättet för civila att försöka överleva är att fly ur landet i blindo. De flesta finns i länderna runt Syrien. Många finns i Libanon och Turkiet. Det senaste inslaget är att Ryssland med Putin i ledningen har börjat förstärka Assad med krigsmaterial.  

Orsaken till de flyktinströmmar varav en del ny ses promenera på vägarna från Grekland upp förbi Serbien till Ungern och sedan vidare mot Österrike, Tyskland, Danmark och Sverige är att världssamfundet inte kan agera samfällt i FN, utan står och ser på när ett land fullständigt mals ner och samman. Det är som alltid de stora länderna med vetorätt i FN:s säkerhetsråd, som gör att vi inte kan lösa de verkligt stora konflikterna i världen. Vi befinner oss på en liten planet i universum, som vi håller på att förstöra med vårt sätt att leva och föra oss själva mot undergång och samtidigt växer spänningarna politiskt, så att nu sker en upprustning av kärnvapen både i väst och i öst.

Det är lätt att bli pessimistisk och undergångsprofetiorna  ökar i antal på sociala medier. Sverige är i skarp  ordväxlingskonfrontation med Ryssland och Putin varnar oss för ett medlemskap i Nato, som alltfler partier i Sverige förespråkar.     Det ljus man kan ta till säg är att många människor har blivit berörda av att se desperata flyktingar som går med packningar, bär sina barn och kör handikappade i rullstolar över svåra passager. Vi ser en medmänsklig aktion i att betala in pengar, komma med kläder och själva ställa upp och möta, när flyktingströmmarna kommer och se dem i ögonen och hälsa dem välkomna. Det är den kraften som är hoppet för mänskligheten. Låt den växa som en flodvåg och kväsa främlingsfientlighet, hat och rasism. I bästa fall blir det en stark motkraft som räddar oss från ett stort kaos, där de stora ledarna mobiliserar vapen och väntar på att kunna slå till. Det finns ingen annan väg än att gräsrotsmänniskor flätas ihop som en mur mot ondskans makter!

Mobbning i skolan och Morgan Alling

Varje år startar i slutet av augusti månad och genom september en medial aktivitet rörande mobbningen bland skolelever.  Inget tycks ha hänt och goda förebyggande projekt, som pågår hela tiden når inte de framgångar som var önskade.  Det är ca 60 000 elever som mobbas i Sverige. Det har blivit allt svårare att komma framåt i arbetet mot mobbningen sedan det sociala livet bland barn och ungdomar flyttat från skolgården ut till sociala medier.  Mobbningen sker nu lika mycket utanför som i skolan.

Nu har SVT startat en serie program med skådespelaren Morgan Alling i avsikt att ta tag i mobbningen.  Alling lever med en vision att inget barn skall må dåligt i skolan av att bli mobbat.  Han har valt klassen 8C i Ystad, för att med ungdomarna där komma åt grundorsakerna till mobbning. Tyvärr blir det som en frälsargärning som äntligen skall nå de mål ingen annan lyckats med. Att med ett varmt hjärta och starka känslor ge sig in i ett så stort problem som mobbningen riskerar att endast röra om i det som pågår i klass 8C, men inte leda fram till bestående förändringar, som skulle sprida sig som en löpeld runt om i landet.  

Alling har sitt brinnande hjärta men ingen grundad analys och kunskap om varför både ungdomar och vuxna mobbar varandra.  Man bör ha en utgångspunkt i en egen genomtänkt ide´.   Varför inte ta sats hos filosofen Herbert Spencer som myntade begreppet ”the survival of the fittest (1883).  När de små barnen slutar att leka enbart parallellt och lär sig den interaktiva leken börjar de lära sig det sociala livets spelregler. I skolan handlar det om att bli en del av de grupperingar som är balla och häftiga. När utsorteringen att bli invald i ett lag på idrotten skall göras har mobbningen redan börjat.

 För att stärka de sidor hos sig själv som är gynnsamma för den grupp man vill tillhöra, trycker man undan de sidor hos sig själv man inte vill ha. Ett effektivt sätt att göra detta på är att mobba den som tydligast har de egenskaper man själv vill rensa sig ren ifrån.  Det är den här igenkänningen av något negativt hos sig själv som man ser hos en annan som är en viktig drivkraft i att mobbningen startar. Man måste nå in till dessa grundläggande processer och dissekera fram dem. Eleverna lever i detta och är väl medvetna om det. Detta har jag sett under en tid som skolläkare.  Sedan får vi inte glömma att detta pågår lite mer sofistikerat genom hela vuxenlivet.

Ett sätt att visa hur hårt dessa grundläggande självstärkande krafter slår är om det kommer en ny elev in i klassen, när väl den sociala kartan är lagd. Då räcker det med att den nya eleven är rödhårig för att det hotande elementet skall avskärmas. Inte för att det egentligen är något fel på den nya eleven, utan för att varje ny elev blir initialt ett hot för de etablerade grupperna.  Minsta särskiljande drag kan då starta en mobbning. 

Vill man nå framgång med arbetet mot mobbning är elever i klass 4 bästa miljön. De är i full gång med att positionera sig, men de är inte så fastlåsta att de inte är påverkbara men är väl medvetna om vad som pågår. Det krävs dock kunskap hos den som skall leda samtalet. Det bör helst inte vara klassläraren, som själv är naturligt inkluderad i klassens nätverk med sociala relationer till eleverna, utan någon ur t.ex. elevvårdsteamet som fått utbildning i mobbningens grundläggande mekanismer och kan vara en stödperson som elever enskilt kan söka hjälp hos. Detta arbete i klassrummet kan sedan pågå hela grundskolan. Det kan räcka med ett par gånger per termin för att få effekt.

Terroristena i Paris fredagen den 13/11 levererar en nytt vansinnesdåd

Franska revolutionen                              IS mördandeÅter har den fria världen drabbats av smalspåriga hjärnor, som fulladdade av sprängdeg runt kroppen och packade gevärsmagasin ger sig in bland intet ont anande parisare och turister och skall ge igen för att Frankrike deltager i kampen på plats mot Islamiska staten (IS) och dess krigföring i Irak och Syrien. Till en rockkonsert som var full av musikälskande mest ungdomar sprang flera terrorister in och sköt urskiljningslöst. Till en fotbollsarena i en vänskapsmatch mellan Frankrike och Tyskland var en terrorist på väg med köpt biljett i fickan och sprängdeg på kroppen, men stoppades för det han var utrustad med och en katastrof på den arenan kunde undvikas. Ett ryskt plan från Egypten var sannolikt lastat med en bomb som straff för att IS bombas av ryska plan.Idag samlas världens ledare för att  försöka skapa en handlingsplan för att oskadliggöra IS. Vilken väg skall de gå? IS kan ha stärkt sina ställningar i Europa genom att haka på den flyttningvåg som i storlek vi inte sett maken till. Till Sverige har tills helt nyligen många flyktingar släppts in utan passhandlingar, så vi vet inte hur många IS soldater vi släppt in. IS vill gå tillbaka till 700-talet och bilda ett Kalifat på den grund som då var islams rätta tolkning. IS kämpar mot många muslimer som inte tillhör sunniterna inom Islam och det är många muslimer bland shiiter och sekulära som står på IS dödslista. Att gå tillbaka till 700-talet innebär att sudda ut hela västvärldens vetenskapliga, sociala och kulturella utveckling. Den är tidstypiskt att Frankrike med sin grund i franska revolutionen med slagorden Frihet Jämlikhet och Broderskap blir måltavla för IS. Det gäller att rätt förstå vad IS står för och att välja rätt väg i kampen mot denna barbariska terrororganisation. Det har funnits en trend i Sverige att förklara organisationer och krafter som IS står för med ”underliggande sociala och politiska problem”. Det är naivt men har sin förklaring i att Sverige är det mest sekulariserade landet i världen och har glömt hur religiösa kontexter fungerar i det mänskliga psyket. Ungdomar som åker till Irak och Syrien har sin hemvist i någon svensk moské. De har dock sökt en fördjupning och ett mer sant uttryck för sitt religiösa liv än vad de finner bland sekulära svenska muslimer . Att komma till ett samanhang där Koranen är gunden för statsbildningen och där alla är rättrogna och de unga kvinnorna kan utan menande blickar bära slöjor, niqab och burkor i full frihet. De får vara med om att bygga den universella staten och föda sina barn där. Det är det största som kan hända dem.Det går inte att som den rödgröna grupperingen i Stockholms stadshus erbjuda dem jobb och bostad, när och om de återvänder hem i något sorts naivt syfte att omprogrammera dem från det de blivit tvingade in i och egentligen inte vill vara med om. Det är svensk sekuläritet  i dess famlande okunskap.Nej, det gäller att förstå var kraftkällorna finns och hur grunden för terrorismen byggs upp för att få de rätta insatserna för att bekämpa det som hotar hela vår västliga värld med sina grundläggande värderingar om frihet för individen och att bygga sina samhällen på jämlikhet och allas lika värde. Det är allt detta som hotas.

Malala på Film

Malala blev känd över hela världen sedan hon besköts den 9:e oktober 2012 av talibaner på sin hemort Swat Valley eftersom hon förespråkade skolgång för flickor. Hon sköts i huvudet, men efter flera operationer och svåra postoperativa infektioner hämtade hon sig förvånansvärt bra. Hon fick vä öra med hörselorganet förstört och en vä-sidig ansiktsförlamning. Hon hamnade i Storbritannien för slutlig behandling och vård. Från de hårdföra talibaner har hon fått höra, att om hon återvänder till Pakistan så skjuter de henne igen. I västvärlden har hon blivit en ikon för unga flickors och även pojkars rätt till utbildning och självständiga liv. Hon har fått Nobels fredspris och höll att strakt tal inför FN-församlingen. 

Hon kom 2013 ut med sin bok I am Malala. Igår var det premiär för dokumentär filmen He Named Me Malala av Davis Guggenheim. Namnet Malala anspelar på en saga om en flicka som uppmanade afghanerna till strid mot engelsmännen. Hon ropade ut att det  var bättre att leva en dag som ett lejon än 1000 dagar som slav. Det var hennes pappa som gav henne namnet. En viktig person i hennes liv är just hennes far. Han skrev in hennes namn som första kvinna på familjens 300-åriga släkttavla, där det bara fanns män. Han var en lärare med starkt patos för undervisning. Han lät Malala som enda flicka få gå i skolan. När det blev svårigheter att bedriva undervisning på hemorten startade han med mycket små medel en egna skolor, där han var vaktmästare, städare, lärare och rektor i en och samma person.

Verksamheten växte och flickornas antal ökade. Många barn kom från fattiga familjer och kunde inte betala skolavgiften, men fick gå kvar ändå. Barn som inte hade mat hemma fick komma förbi och äta frukost i Mallas familj och en del bodde periodvis i familjen. När Afghanistan tog över det område familjen bodde i, var ledaren initialt mycket tillmötesgående gentemot befolkningen. Sökte kontakt och samtalade med gräsrötterna.

Så småningom blev nyporna hårdare och det blev undervisningen, som blev skottavlan. Många skolor förstördes till grunden. De som opponerade sig letades upp och dödades. Efter återkomsten till livet har Malala gjort skillnad konkret. Hon har t.ex. en fond som ger möjlighet för syrianska barn i sina tältläger, att få undervisning. Hon har varit i Afrika för att ge uppmärksamhet kring de flickor som terroristgruppen Buco Haram kidnappat. Hon har talat med Barack Obama om faran med drönare i Syrien och Irak.  

I filmen får man lära känna hennes familj med två bröder och föräldrarna. Om Malala är pappas flicka så är äldsta brodern mammas pojke. Mor längtar tillbaka till Pakistan.  Malala berättar att hon skiljer ut sig mycket från de andra tjejerna i klassen. De har haft och gjort slut med pojkvänner. Det har inte hon. Hon lever att annat liv. Ändå kan hon tjusas av att titta på duktiga manliga idrottsmän på nätet. Bröderna retas med henne och säger att hon gillar dom på flera sätt. Malala har ett patos och en förmåga att uttrycka det med auktoritet och folk lyssnar. Hon kommer att fortsatt göra skillnad och hon förstår att rätt använda sin position.

Filmen om Ove slår Star Wars på första dagen

Mediabevakningen inför premiären av en nystartad serie av Star Wars filmer var enorm. Alla medier hakade på och både äldre som fötts upp med de första tre Star Wars filmerna bredde ut sig i media och deltog i långa intensiva diskussioner. Jag som inte fångats av drömvärlden i rymden kände mig verkligen off.De flesta som intervjuades var nöjda med den nya filmen. Den gick helt klart genom nålsögat. Den nya svenska filmen om En man som heter Ove regisserad av Hannes Holm, hörde jag om i TV4:as morgonsoffa. Det var allt. Inte i Studio Ett och liknande topseedade sändningar, där de nya Star Wars filmerna diskuterades. Så fick Hannes Holm sin premiär med filmen Ove på Juldagen och slår publikmässigt ut  jätten Star Wars som en David mot Goliat i Gamla Testamentet. Fram till Annandagen hade 76000 sett filmen.Ove spelas på ett förtjänstfullt sätt av Rolf Lassgård och i återblickarna från ungdomen är det Filip Berg som spelar den unge Ove samt Ida Engvall, som spelar hans flickvän.Vi möter en Ove 59 år gammal, som när han skulle få något sorts avgångsvederlag från företaget han arbetade på, väljer att resa sig och går ut genom dörren, utan att skriva på några papper. Hans mor dog tidigt i livet och pappan och Ove blev kvar. Pappan bet ihop och talade inte mycket om mors död, utan ägnade sig åt att lära Ove allt om hur bilar fungerar. När Ove fått sin gymnasieingenjörsexamen  och skulle börja jobba omkom fadern i en tågolycka. Ensam fick han ordna sitt liv utan känslomässiga redskap  att hitta sin plats i det vuxna livet. Ove kom att levda mest för sitt Saabmärke på bilen och att vara en benhård, bångstyrig  regelbevakare som ordförande i sin bostadsrättsförening. Han får dock lyckan att hitta sin flickvän, med kompetens att i någon mån komma under det bepansrade skalet hos Ove och bilda familj. Men säg den lycka som får vara beständigt. I en Bussolycka skadas hans höggravida fru och barnet dör. Det skulle bli fler olyckor i familjen. Allt detta skapar en hårt bepansrad man, vars mänskliga kontakt blir att skälla på alla som inte håller reglerna nedskrivna av bostadsrättsföreningen. En iransk kvinna gift med svensk man, som flyttar in i bostadsrättsföreningen, lär sig förstå Ove och blir en av de som tillsammans med sina barn luckrar upp hans pansar. Det är ett gott tecken att filmen Ove skapar intresse. Nu är det väl så att det är en genomsnittsmässigt äldre generation som ser Ove i jämförelse med Star Wars filmen. Filmen om Ove berör på en påtagligt sätt och många som ser den och har sina låsningar kan spegla sig i filmen och få ett uppvaknande. Det är inte dåligt.

Det existentiella sökandet och Richard Dawkins

Rachard Dawkins                                                         Charles Darwin

Johan Sebastian Bach
Under en Nyårshelg vidgas det existentiella sökandet – vetenskapsmän av Richard Dawkins kaliber vill snäva in den religiösa delen till en enkel formel.  Richard Dawkins är känd som en övertygad evolutionist. Han har skrivit böcker och träder ofta fram i debatter och det finns ingen spricka i muren på hans tilltro till evolutionen. Han var med för andra gången hos Skavlan i SVT1 den 4:e december.  Förra gången han var med mötte han The Killers-sångaren Brandon Flowers och Dawkins lät inte tillfället gå honom förbi och lät påtala de stora bristerna i mormonkyrkans historia för den unge mormonen, som var där för att sjunga.-

I näst sista programmet för hösten 2015 hos Skavlan kom Richard Dawkins i samspråk med författaren Linn Ullman och skådespelaren Rolf Passgård. Linn Ullman blev lite upprörd och undrade hur Dawkins kunde nonchalera historiens långa religiösa traditioner och berättelser från generation till generation, så som de framkommer i Bachs musikverk t.ex. Lars Passgård ville representera ett andligt förhållningssätt till livet. Dawkins menade att hade Bach levat efter Darwin hade han lämnat tron på Gud. Så enkelt är det alltså i Dawkins värld. Det naturliga urvalet är svaret på alla frågor. Som om all religiositet kan backas tillbaka till det naturliga urvalet och raderas där. Ett mycket trubbigt förhållningssätt till religionen Jag har inga problem med evolutionen men man bör inte bli en vare sig religiös eller evolutionär fundamentalist. Livet och tillvaron är mer komplicerad och det finns många vetenskapsmän, som är mer förundrade än Dawkins.

Tyvärr blir Dawkins så förtvivlat fyrkantig åtminstone, när han möter människor utanför det veteskapliga samhället.  Med folket i vimlet gäller samtalet och lyssnandet och att föra dialog. Dawkins begränsar människans förmåga att vilja tänka i alla möjliga riktningar. Ett grunddrag hos människan är sökandet och viljan att få ha den möjligheten oinskränkt. Särskilt under nyårshelger vidgar sig sökandet kring de stora frågorna. Hjärnans autonoma förmåga att söka har vi alla upplevt. När vi glömt namnet på en avlägsen släkting ger vi upp till slut, men inom det närmaste dygnet dyker namnet upp plötsligt mitt i något annat vi håller på med, på samma sätt som vi söker igenom vår dator. Så sökförmågan har vi tillgång till vare sig vi vill det eller inte i vår hjärna och även på ett religiöst och filosofiskt plan, så bjuder hjärnan på nya kopplingar.

Även om det naturliga urvalet finns kan man inte frånta människor den egna möjligheten att kunna söka sig fram på egen hand. Ingen vill få åsikter sig pådyvlade utan öppen dialog och respekt för var den man samtalar med befinner sig. Oviljan att respektera detta blir så fel och stereotypt för Dawkins. Det går inte att tänka sig Bachs musik utan begreppet Gud. Man kan inte sudda bort det genom att låta Bach vara född några hundra år senare.

 Dawkins kan hävda sig i det veteskapliga samhället helt klart, men i media bland vanligt folk går det snett. Han blir psykologiskt en fastlåst fundamentalist. En större förmåga att lyssna på vanligt folk vore ett plus för Dawkins.

The Danish girl

Filmen The Danish girl  utgår från en roman av David Ebershoff från 2000 som beskriver en kvinna som är född i en manskropp spelad av Eddie Redmayne. Filmen hade premiär på filmfestivalen i Venedig 2015 och premiär i Sverige den 5:e februari 2016. Alicia Vikanders tolkning av den kvinnliga birollen nominerades till en Oskar och hon fick statyetten på Oscarsgalan 2016. I början av filmen lever landsskapsmålaren Einar Wegener (spelad av Eddie Redmayne) med sin hustru Gerda Wegener (Alicia Vikander), som också är konstnär i ett konventionellt till synes lyckligt förhållande. När Gerdas kvinnliga modell inte dyker upp till det planerade modellpasset, ber Gerda Einar att ta på sig den aktuella klänningen, strumpor och skor för den tavla Gerda just håller på med. Denna utstyrsel väcker till liv den dubbelgångare till kvinna som bor i Einar. Sedan följer det drama som är temat i filmen hur Einar skall hantera  denna kvinna som fått namnet Lilie Elbe och hur det kommer att förändra förhållandet till Gerda. För Gerda var alltihop bara en lek från början, men i sinom tid förstår hon att Lilie är på allvar och det innebär att hon inte kan få behålla sin man Einar. Gerda börjar måla av Lilie i olika ställningar, poser och uttryck och det renderar henne sina första större framgångar som konstnär med en utställning i Paris. Lilie Elbe får följa med Gerda utklädd till Lilie på ett evenemang till Gerdas ära. Det sker då allt fortfarande är en lek.  Lilie blommar inte ut precis, utan ter sig skygg och tillbakadragen. Hon håller sig i bakgrunden med nedfälld blick och stålskal i kroppen. Hon blir dock uppvaktad av en man, men stålskalet släpper inte. Gerda lever mellan hopp och förtvivlan, men inser att Lilie är starkare än Einar.  Att Alicia Vikander får en Oskars statyett för bästa kvinnliga biroll är själklart, när man ser hennes tolkning av Gerda. Denna Alicia som lär ha sökt 12 gånger till scenskolor i Sverige, men inte blivit antagen, men man förstår varför.Hennes sätt att gestalta sin roll är ett prov på en förmåga till de äkta små och stora uttrycken i ansikte, ögon och munmotorik samt hela kroppsspråket med precisa rörelser. Även sorgen och tårarna ser inte spelade.  Denna äkthet är medfödd. Det går att jämföra med filmen om Ingrid Bergman. Hon var mer skolad och därmed inte så jordnära och nyansrik i sitt uttryck utan formad av många år i branschen. När hon berättade om sitt liv så fanns den skolade skådespelaren i röst och ansiktsdrag där till ett stelare uttryck. Man kan bara hoppas att Alicia genom kommande manglingar i rollsättningar av stora etablerade regissörer behåller sin naturliga och starkt uttrycksfulla förmåga och inte låses in i skådespelarjargonger. Är det möjligt i en sådan värld hon nu går in i? Ja, jag tror på Alica! 

Törs man tänka tanken – Donald Trump som näste president i USA

Donald Trump seglade in från sidan i den politiska kampen att nå presidentposten i USA. Han var inte politiskt skolad, men han var miljardär och vad kan man inte göra med pengar. Jo, det mesta! Hans umgänge måsta ha varit den samhällsnisch han vädjar till, nämligen den vita befolkningen och med flest män, som sörjer det ”riktiga USA”.

Landet som varit en stark röst i världen och varit fritt från varje spår av samhällsansvar gentemot andra än den egna gruppen. De som vill leva kvar i den amerikanska drömmen, där det går att ta sig fram för vem som helst även till priset av att trampa på någon annan, de fylkar sig kring Trump. Det är the ”struggle of the fittest” som gäller.   

Denne vite men rödhårige man som ärvt en massa miljarder från sin far har aldrig fått kämpa sig till något. Har därför ingen förmåga att känna med de som lever på skuggsidan och som mår väldigt väl av bland annat Obama Care. Vid starten av hans kampanj  fanns ingen kristen medmänsklig kärlek i hans tal. När det blev klart för honom att det var det  republikanska partiet han kandiderar för, blev han pressad att säga något fromt och det blev något i stil med  ”I am a brother in faith”!  Teapart-rörelsens galjonsfigura Sarah Palin steg fram på hans scen och bedyrade sitt stöd.

Det är en obegriplig motsägelse hur den högröstade och högt bekännande kristna gruppen i det republikanska partiet är emot all offentlig finansierad samhällsstödd social verksamhet med skydd då man är sjuk eller rabatt till tandläkaren. Det går alldeles bra att komma med sina egna offentligt  annonserade gåvor till hjälpbehövande. Då kan man få lysa med sin godhet. Den vägen är ju mycket osäker vem som får något jämfört med lagstadgade förbättringar. 

 Trump har inget utmejslat politiskt program utan spelar på ett missnöje med politikerna i Washington. Det är ju som bekant inte helt omotiverat. Republikanernas intensiva kamp att i överläge i både Kongressen och Representanthuset knäcka Barack Obamas politiska förslag, har ju lett  landet till randen av ekonomisk kollaps.  Ett farsartat skådespel som folket har rätt att vara missnöjde med. Trump har dock inga övergripande förslag, som skulle kunna verka enande. Han trumfar ut sina käpphästar att bygga muren mot Mexiko och det kongressen får stå för kostnaderna.

Alla muslimer skall stoppas vid incheckningarna på flygplatserna.  Alla skall få ha vapen och Obama Care skall kastas på sopphögen. Man har anledning att undra över var alla duktiga reportrar finns, som skulle kunna ställa honom naken i ljuset av sin politiska okunnighet. Det är kanske dem han inte låter sig intervjuas av.  När en kvinnlig  programledare räknat upp alla kränkande ord Trump sagt om kvinnor, uteblev han från nästa debatt i den TV-kanalen. Han väljer sina utfrågare! Hur kommer världen att se ut med Trump i Vita huset. Vilka rådgivare kommer han att välja. Han har ju sagt, att han vill göra USA stort i världen igen. Han vill ”blåsa skiten ur IS” !  Med vad? – Kärnvapen?  Han kanske har en tvillingbror i Putin på det personliga planet, men vad kan de göra ihop?   Vi får hoppas att de goda krafterna i USA räcker till att säga nej till Donald Trump.